STUDENTFÖRENINGEN VERDANDIS SMÅSKRIFTER. 16.
NÅGRA BLAD UR
HISTORIEN OM VETENSKAPENS STRIDER
AF
KARL BOHLIN,
docent.
Med 10 figurer i texten.
(Första tusendet.)
STOCKHOLM.
ALBERT BONNIERS FÖRLAG.
Inledning | 3. | |
1. | Den äldre riktningen inom den grekiska astronomien, det pytagoräiska världssystemet samt Kopernikus’ förelöpare | 5. |
2. | Den senare riktningen inom den grekiska astronomien, Kopernikus och det kopernikanska världssystemet | 18. |
3. | Galileo Galilei, hans lif, hans upptäckter på himmelen med kikarens tillhjälp | 28. |
4. | Galileis stora arbete om världssystemen, hans försvar för läran om jordens rörelse | 33. |
5. | Kätteriförföljelsen mot Galilei | 37. |
6. | Kepler och Newton, himlakropparnas värkliga rörelser och den allmänna tyngden såsom deras orsak | 43. |
7. | Några nutida bevis för jordens rörelse | 51. |
STOCKHOLM.
ALB. BONNIERS BOKTRYCKERI 1889.
Hvar och en, som blifvit delaktig af undervisningensförsta grunder i vår tid, känner till och tror mot sinasinnens omedelbara vitnesbörd, att den jord, han lefverpå, är ett stort, fast klot, som dagligen svänger rundt,eller som man säger roterar, kring en axel, som tänkes gågenom det sammas medelpunkt. Han vet, att detta klotdessutom rör sig omkring solen, ett hvarf för hvarje år,uti en nära cirkelformig bana, hvars radie — afståndet frånsolen — har den för honom nästan ofattbara längden af14 millioner mil. Han vet, att jorden icke är ensam omdenna dans kring solen, att flere andra dylika jordar somhans egen på större eller mindre afstånd från solen kretsakring henne i cirkelformiga banor, allt under det de roteraomkring sina axlar.
Vi veta äfven, att man icke alltid hyst samma åsikter,att folkens religiösa urkunder påbjuda en annan uppfattningoch att, för icke allt för många mansåldrar sedan, läranom att jorden befann sig i evig hvila i världens medelpunkttill den grad genomträngde folkmedvetandet frånofvan allt ned igenom, att den, som då förkunna